För några dagar sedan kröp Bella i sömnen, jag låg också och sov men ändå vaknade jag till och tog tag i henne och la henne brevid mig igen. Min hjärna var vaken men kroppen låg fortfarande och sov, eller så var det tvärtom haha snacka om mammainstinkt ;P
Onsdagkväll var Isabella inte alls på humör, hon var väldigt ledsen och väldigt trött. Vi dansade tryckare i över en timme, i vanliga fall brukar jag inte bära henne så länge men jag tror att fler tänder är på G så lite mammatröst fick hon. Min rygg dog. På natten sparkade hon mig rakt i ögat, det gjorde j*vligt ont så jag vart jättegrinig haha Jag gjorde dedde och hon somnade om.
Dagen efter fick jag en hjärtattack när jag hörde att Bella ramlade ner från sängen (!!!!) vår säng är ganska hög och jag såg henne ligga på golvet. Alltså jag ville bara skjuta mig själv, tog upp henne och sprang till köket för att göra ispåse. Hon var jättejätteledsen men när hon grät så var det inte hennes ”Det gjorde jätteont”- gråt utan det var mest ”ledsen” – gråt, jag tror att hon vart chockad.
Hon har minibula vid ögonbrynet så jag tror att hon landade halva facet först. Usch jag får ont i hjärtat av att tänka på hur hon landade. 🙁
Hon betedde sig inte konstigt så jag avvaktade med att ringa 1177, hon var glad och var sig själv efteråt så det var skönt. Min finaste skatt <3 <3 <3 Jag har dåligt samvete som inte gick upp när hon väckte mig från början, känner mig som en hemsk mamma!!! fyyyy hatar den känslan! 🙁 🙁
Så helvetesnatt och helvetesmorgon fick vi den här veckan.
Du ska verkligen inte känna dig som en dålig mamma!! Du är hur duktig o bra som helst. Barn ramlar ner från sängen, sånt händer:) så ge inte dig själv skulden! Som sagt, du är en underbar mamma! Kram på dig